• För två år sedan fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för endometrios. Nu har riktlinjerna börjat att gälla parallellt med att de är ute på remiss.
  • ”Endometrios är en relativt okänd sjukdom. Med de här riktlinjerna hoppas vi öka kunskapen hos professionen och allmänheten”, säger Elisabeth Eidem, utredare på Socialstyrelsen.
  • ”Det pratas mer om endometrios och menssmärtor överlag i dag. Det är väldigt bra”, säger Katja Vatanen, ordförande för den svenska Endometriosföreningen.
Fria Tidningen

Nya riktlinjer ska öka kunskap om endometrios

Omkring 250 000 svenskar födda med livmoder har den smärtsamma sjukdomen endometrios, men kunskapen om den är liten. Nu kommer för första gången nationella riktlinjer för vården.

”Det är normalt att ha mensvärk. Ta en värktablett och åk hem.” Så har många med endometrios bemötts när de sökt sig till akuten med svåra smärtor. Både inom vården och hos allmänheten har kunskapen om sjukdomen varit låg och det är väldigt olika i landet hur endometrios behandlas. Det vill Socialstyrelsen ändra på med sina nya nationella riktlinjer.

– Anledningen till att vi tar fram riktlinjer är att det inte finns en jämlik och god vård. Kunskapsbristen har gjort att man inte alltid har hanterat det här på önskvärt sätt, utan patienten blir misstrodd och ingen förstår vad det här kan vara, säger utredare Elisabeth Eidem på Socialstyrelsen.

Hon får medhåll av Endometriosföreningens ordförande Katja Vatanen. Föreningen har varit med i arbetet med riktlinjerna och hoppas nu att de ska göra skillnad.

– Det har varit ett jätteproblem att läkare och allmänhet är så okunniga om endometrios. Man tror att det är normalt att ha så här ont vid mens. Många blir misstrodda och kämpar verkligen för att hitta rätt hjälp.

Enligt Katja Vatanen är det viktigaste att personer med endometrios kommer till en specialistgynekolog som tror på dem och kan ta fram en individuell handlingsplan. Det är nämligen väldigt olika vilka och hur svåra symptom patienterna har och vilken behandling som fungerar bäst. Ofta tar det tid att testa olika hormoner eller kombinationer av behandlingar.

– Man måste ofta prova sig fram så det är jätteviktigt att få en engagerad och kunnig läkare. Vården går så klart framåt hela tiden men det behövs fortfarande så mycket mer utbildning.

Fokus i riktlinjerna ligger dels på just behandling som utgår från individens särskilda situation, dels på tidig upptäckt, och dels på endometriosteam för patienter med svårare symptom. Sådana finns redan i många delar av landet och består av exempelvis gynekolog, smärtspecialist, fertilitetsläkare, psykolog, fysioterapeut, sexolog, kurator och sjuksköterska.

Målgruppen för riktlinjerna är i första hand beslutsfattare inom vården. Nu ska det bli tydligare var det är viktigast att sätta in resurser.

Samtidigt gäller det att ha realistiska förväntningar, betonar Elisabeth Eidem. Även om de flesta reagerat positivt på riktlinjerna finns det andra som hade hoppats på exempelvis fler detaljer.

– Nu har vi kommit med 42 rekommendationer och man får göra ett avstamp där. Vården kan inte göra allt samtidigt. Det finns ett stort engagemang men det händer kanske mer på en del ställen än på andra.

Vad beror det på att riktlinjerna har dröjt till nu?

– I dag finns nationella riktlinjer för 18 sjukdomar och på myndigheten har vi en löpande dialog om inom vilka områden det kan vara möjligt att ta fram nationella riktlinjer. 2015 genomfördes en förstudie om bland annat endometrios och utifrån den kunde vi initiera det arbete som vi nu publicerat, säger Elisabeth Eidem.

För många sjukdomar tar det längre tid att ta fram riktlinjer. Katja Vatanen hade dock gärna sett att det gått fortare även om hon är glad att riktlinjerna kring endometrios nu finns.

– Personligen tycker jag att de skulle ha kommit för länge, länge sedan. Men förhoppningsvis kan nästa generation få bättre vård än vi som inte blivit tagna på allvar.

Fakta: 

Endometrios

Endometrios drabbar upp till var tionde person som fötts med livmoder, vilket motsvarar uppemot 250 000 personer i Sverige. Sjukdomen gör att livmoderslemhinna börjar växa utanför livmodern. Vanliga symtom är svår smärta vid mens, smärta vid samlag, besvär i tarmar och urinvägar samt ofrivillig barnlöshet. Bland rekommenderade behandlingar finns hormonella läkemedel, smärtstillande läkemedel, fysioterapi och i vissa fall kirurgi.

Källa: Socialstyrelsen

Riktlinjer för endometrios

I Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer ingår 42 rekommendationer. Här är de som getts prioritet 1.

Hälso- och sjukvården bör:

• erbjuda tillgång till ett multiprofessionellt team till personer med endometrios och särskilt behov av stöd

• erbjuda utredning av misstänkt endometrios genom anamnes med symtombeskrivning till personer med svåra smärtor relaterade till menstruationscykeln och med otillräcklig effekt av paracetamol och COX-hämmare

• erbjuda en individuell behandlingsplan till personer med endometrios och akuta smärtskov som medför återkommande vårdbesök

• erbjuda planerad kirurgi utförd av erfaren endometrioskirurg till personer med endometrios som har smärta trots optimerad behandling och som har indikation för kirurgi.

Den som vill kan lämna synpunkter på riktlinjerna till och med den 31 maj via mejl: [email protected]. Den slutliga versionen publiceras i slutet av året.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Företag byteshandlar i ny barterring

Lokala företag blir starkare om de byter sitt överskott av varor och tjänster med varandra. Det är tanken med en så kallad barterring, som nu startar för första gången i Sverige.

Så ska städer bli hållbara

Ny studie: Om vi vill öka ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet behöver vi fokusera mer på städerna.

Fria Tidningen

Strejk, statistik och Sägifrån – detta gör facken på 8 mars

8 mars

Mens på arbetsplatsen, en kampanj mot Moderaterna samt en kvinnostrejk mot patriarkatet. Facken må ha olika syn på de viktigaste frågorna och bästa metoderna för feministisk kamp – men de som Fria pratat med är överens om att kampen behövs. Inte minst för att hålla liv i Metoo-rörelsen.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu